Historiepodden

00:02 Välkomna till Urarkiven. Och det drar ihop sig till valtider. Inte riktigt där än, men varför inte börja redan nu och fundera på föregående val i den svenska historien? Det är valaffischer ute på gatorna. 00:18 Det går inte undgå att vi är en demokrati som ska välja nya riksdagsledamöter. Och för att inte snacka om regionen och kommunerna. 00:27 Ja, precis. Och är det någon särskild anledning till att du tar upp just valaffiser? 00:32 Ja, för att det här avsnittet är ju om ett av Sveriges mest kända och eller ökända val. Den valrörelse som Per Albin Hansson själv kallade KOSAK-valet. 00:48 Och då är det alltså avsnitt 416 från 2022 inför det valet som var för fyra år sedan. Och det är då du gör en, i början av avsnittet här vet jag att du gör en spaning om att det ska kanske bli den första högre regeringen sedan 1928. 01:08 Nu blev det ju inte det här för att Johan Persson och Liberalerna var ju med. 01:13 i den här regeringen. Och SD var inte det. Så att där fick du fel men det var en spaning i alla fall som passade också med valet 1928. 01:23 Så är det. 01:24 En av huvudrollsinnehavarna i det här avsnittet är Ernst Wigfors eftersom det är hans förslag om skatt på arv. Det är en dramatisk formulering där som högern bygger sin... Retorik kring. Sen dess har jag läst Anders Isaksons riktigt härliga biografi om Per-Albin Hansson. 01:57 Det är en formulering där som har stannat med mig och som jag önskar att jag hade vetat redan från början. Det är Isaksons syn på Ernst Wigfors. 02:08 för en av alla gånger som Wigfors hotar med att avgå vilket Wigfors nästan alltid gör när han inte får sin vilja igenom så skriver han att även om Wigfors hade segrat i just den här interna maktkampen det här handlar om en annan grej men så var han till sin natur alltid en sån som längtade efter något annat Och där har vi Ernst Wigfors. 02:35 Det är inte bara det att han ska ha rätt utan han längtar hela tiden därifrån där han sitter. 02:43 Och det kanske man ska ha med sig om Wigfors. Han längtar hela tiden bort. 02:48 Så jag vet inte om det påverkar hur ni tolkar honom i det här avsnittet eller inte. Men sån var han. 02:56 Han var som vikingen i Erik Gustav Jeijers dikt om vikingen. Han längtade bort. 03:03 Exakt så var han. 03:06 Underbar referens. Hörrni, mycket nöje! 03:11 Det är valdag i Sverige. 03:15 Och det är en av mina absoluta favoritdagar. Trots att årets valkampanj har varit en prövning där det känns som att alla partier slåss för att inte vinna min röst så har jag lika fullt sett fram emot denna dag. 03:29 Att ta på sig ett par rena byxor. Att hitta en skjorta som inte är alltför skrynklig. Att vandra ner till någon skola som för dagen har förvandlats till vallokal. Det är högtidligt. Kanske stannar jag förbi konditoriet på vägen hem och köper bakelser. Vem vet? Den som har lyssnat troget på podden vet att jag försöker torgföra följande spaning. Det må vara 30-tal internationellt men det är 20-tal i den svenska politiken. Besvärliga parlamentariska situationer, osäkra regeringar som faller likt takpannor för vinden. 04:04 Ett uttryck som jag förövrigt sen förra avsnittet om svensk politik på 20-talet har lärt mig kommer från den franska revolutionens skräckvälde. Där var det inte regeringar som föll liktagpannor för vinden. Det var mer huvuden på politiker. 04:18 Om du lyssnar på det här avsnittet när det släpps- befinner du dig, som vi gör, i total osäkerhet. Vem vet vilken regering som kommer tillträda? Låt oss därför tillsammans pröva en tanke. 04:30 För om nästa statsminister heter Ulf Kristersson- och om han sitter i regering med Ebba Bush- med stöd av ett framförhandlat avtal med Jimmy Åkesson- framsläppt av en gultryckande Johan Persson- då har Sverige en renodlad högerregering- Det tillhör inte vanligheterna. När skedde det senast? Kanske du frågar dig där hemma. Jo, det kan jag berätta. 1928 var detta och regeringen Lindman II tillträdde efter vad som har kallats den mest illasinnade valrörelsen i svensk historia. 05:04 Kosakvalet. 05:06 I dag ska vi hedra den svenska demokratin genom att tala om hur de gjorde förr. Med gul understrykningspenna ska vi markera likheterna och med en vass blyhetspenna ringa in de faktiskt både många och omfattande skillnaderna. 05:21 Om ni också hör muldret från hovar så är det tyvärr inte kavalleriet som kommer. Det är kosakerna. Nu kör vi igång. 05:49 Välkomna och välkomna till detta val-extra, men det är ju söndag så det kommer ett avsnitt oavsett. Med högerregering menar du en regering där liberalerna inte är med? 06:05 Ja, precis. I alla de borgerliga regeringarna har det suttit folkpartister och centerpartister på olika poster och tyckt till om saker och ting. 06:16 Men så blev det inte 1928, så nu har vi spoilat det. 06:22 Det är ganska många om och kanske som skulle behöva falla på rätt plats för att min spaning om att det här kan bli första rena konservativa eller rena högerregeringen på nästan hundra år faktiskt ska bli verklighet. Det är ju en gissning. 06:41 Det fanns en del om och kanske även 1928 som vi kommer märka. 06:45 Det får man säga, verkligen. 06:48 Jag tänkte fråga dig Daniel, vad har du för rutin på valdagen? Hur ser valdagen ut i det Hermanssonska hemmet? 06:56 Jag plockar fram spatserkäppen och polerar upp den. Varpå jag tar fram min finaste ljusa kostym. Kammar benar, kanske inte, men jag kammar mig väl dagen till ära. Och ber mig iväg till den där nämnda skolan, eller vallokalen du sa. Ja. 07:18 Förtidsösta håller jag inte på med utan det är den här dagen det gäller och smäller. 07:24 Ja, men här är vi helt på samma sida. Det är skönt att höra. Du har också en spatserkäpp. Jag har inte spatserkäpp. Jag tycker att jag klarar mig bra på mina egna ben. Men det är ju viktigt att göra det där i vallokalen. 07:37 Ja, jag har faktiskt inte heller någon mer önska att jag hade. Men det är klart man går ju inte dit i Schott och Linne i alla fall. 07:48 Det här avsnittet görs i betalt samarbete med Avanza. 07:51 Robin, jag tänkte på det här. Hur går det med det här nya torpet? Är det saltkåkan sommar här nu för det? 07:58 Problemet med att köpa ett gammalt torp är ju bara att man ganska snabbt upptäcker allt man också har köpt. Till exempel ett kök. Ja, det brukar ju ingå. Det gjorde jag till och med för Melkessons. Men deras kök var ju sekelskifte va? Mitt kök är från 1986. Jag har vävtapet i taket. Och den här 1986-känslan det är inte riktigt den romantiska lantröm jag hade sett framför mig. 08:24 Så nu har jag fått en väldigt konkret anledning att börja månadsspara igen. Och det jag gillar med Avanza är just hur enkelt det är. Jag gör nämligen ingenting som är svårt. Man bestämmer en summa, sätter upp sitt sparande och sen kan det i princip sköta sig självt. 08:41 Och du är inte direkt ensam där ju faktiskt. Avanza har Sveriges nöjdaste sparare för 16 året i rad. Det är inte illa. Över 2,3 miljoner människor har kommit igång med sitt sparande där. 08:54 Så nu gör jag samma sak. Lite pengar varje månad och så småningom lite mindre 1986. 09:00 Börsen kan förstås både gå upp och ner och det är inte säkert att du får tillbaka pengarna du investerar. 09:05 Men vill du själv komma igång och spara enkelt ladda då ner Avanzas app. 09:11 Det här avsnittet görs i betalt samarbete med våra vänner på Gensedige. Det är ett av Nordens största och äldsta försäkringsbolag. 09:20 Daniel, om jag säger dålig riskbedömning, vad säger du då? 09:24 Då säger jag... 09:26 Tulpanlökar! 09:28 Snyggt, du fattade precis vad jag fiskade efter där. På 1630-talet drabbades Nederländerna av tulpanmani. 09:37 Handelsmän blev övertygade om att priset på tulpanlökar kunde bara gå åt ett håll. Och det var uppåt! En enda lök kunde vid piken säljas för mer än värdet av ett hus. 09:50 Ja, så då sattade folk sina besparingar på lök... 09:55 Ja det var utmärkta investeringar. Vackra blommor och god avkastning tills det visade sig vara en bubbla. Priset på lök kunde inte bara stiga och stiga. 10:06 Men de här goda holländarna hade ju övertygat sig själva om att det inte fanns någon risk alls. Så de körde ju på va? 10:14 Ja, och i den berättelsen från 1600-talet så finns det en tidlös läxa. 10:19 Ja, verkligen. Historien är full av människor som missbedömde risker. Och det är också därför som försäkringar faktiskt finns. 10:27 Just det. Och gensidige, de har försäkringar för bland annat bil och hem- Och just nu kan du få 10% rabatt på gensidiges bilförsäkring med rabattkoden historiepodden 1010. 10% rabatt på bilförsäkring tecknas online på gensidige.se gjensidige.se Och koden gäller från 17 augusti till 30 september historiepodden 10. 11:00 Med den härliga lilla synen för näthinnan ska vi bege oss tillbaka till 1920-talet och 1920-talets slut. Det ska bli valrörelse 28. Vad behöver vi ha med oss då Daniel? 11:13 Att stämningen på den svenska arbetsmarknaden under 20-talet var ganska asdålig, usel. Det hade varit strejker och blockader som avlöst varann kors och tvärs. Ibland var de här strejkerna helt vilda utan att fackföreningen hade bytt sig om. Att LO hade sagt att nu ska vi förhandla så hade man slängt sig ut i strejker ändå. För att milda de här strejkernas konsekvenser hade olika organisationer bildats som såg till att få jobbet gjort ändå. 11:45 Till exempel för att gå runt lantarbetarstreken 1924 hade centralförbundet Rädda skörden skrapat ihop 800 personer som jobbade på fälten runt omkring för att få in den där skörden. Det här ledde till bok och slagsmål på sina håll. Strekbytargrupper var inte helt otippat allmänt avskydda bland arbetare som var fackligt anslutna. Ja det kallas de ju då och vi har också en förening som heter föreningen samhällshjälp som menar att de absolut inte var en strejkbytarorganisation utan vad de gjorde var att se till att samhället hölls igång när strejkerna ansågs bli samhällsfarliga till exempel inom områden som gäller gas, elektricitet och vattenverk och sånt där. 12:34 Och det behövde man ju då för att hålla det rullande. Sen ansåg jag ändå arbetarna att det här var sterkbrytare. I Norrland bildar man centralförbundet för arbetets frihet som pysslar med skogsarbete, flottning och sågverksindustri och sånt. Och det här tar jag upp eftersom det häftigt påverkar eller speglar den politiska situationen. För det här är ju då arbetsmarknad, inte politik men det hänger ju tätt ihop får man ju säga på den här tiden och det gör det ju fortfarande för en del av dem. Socialdemokraterna var bekymrade över utvecklingen och gav kommunisterna skulden för de urspårade strejkerna. 13:09 Samtidigt som man använder en ganska hetsk klasskampsetorik från Socialdemokraterna. Deras identitet är ganska svagig fortfarande. Vad är egentligen människa för en människa? 13:25 Men vad är egentligen Socialdemokraterna för parti? Vad har de för roll mellan den yttersta vänstern och borgerligheten? Det är där de inte riktigt vet själva än här verkar det som. 13:36 Och det försöker man ju då komma underfund med inför valet 28 verkar det som. De borgerliga partierna vi har på den här tiden, det är ju AVF, Allmänna Valmansförbundet. Alltså nuvarande Moderaterna och däremellan Högern hette de ju också. Vi har Bondeförbundet och vi har två liberala partier som vi har nämnt i ett tidigare avsnitt. De hade splittrats då på den här nykterhetsfrågan. De frisinnade och Liberalerna som de hette. 14:10 De hade en sak gemensamt, alla de här partierna, och det var avsmak inför kommunismen. 14:17 Eftersom det yttersta målet med den var att den privata äganderätten skulle avskaffas. Det var inget man slog sig på knäna för och jublade åt direkt. Och det är ganska stora väljargrupper som tycker att det var ett fruktansvärt allvarligt och påtagligt hot från kommunismen här. Skräcken inför den här retoriken som kommunisterna och även socialdemokraterna i viss mån använde skulle det bli verklighet. 14:45 Då är det slut på tillvaron med viss rätta inom den bransch man höll på med. Det är ingen pose eller strategi. Det här var läskiga grejer. 15:01 Vi har exemplet i Öst. Det exemplet är överhängande. 15:06 I slutet av 1927 hade Stalin lanserat målet att just jordbruket i Sovjetunionen skulle kollektiviseras. Det här innebär mer eller mindre utrotandet av de självständiga bönderna. 15:20 Hur förskräckligt det här egentligen var och blev sen i Sovjetunionen hade man ganska vaga uppfattningar om i Sverige inför valet 1928– Man visste att det förekom svält och elände. Men övergreppen som sen då sätter igång mot kulackerna som bönderna kallades. Det var ju inte känt än. Men oavsett de här blodiga konsekvenserna så är ju själva politiken i sig tillräckligt skräckenjagande. Och den här föreningens samhällshjälp som jag nämnde innan de publicerar en beskyr i 1928 där man konstaterar citat. 15:58 Det är i sanning skäl för Sveriges jordbrukare att se upp med våra egna kommunister och hindra dem att få ökat inflytande. Det är av naturen och på grund av sina teorier bondefiender hur vackert det än talar innan det fått makten i ett samhälle. Bavjarna ansåg ju liksom att det var inte en artsskillnad som man kallar det mellan socialdemokrater och kommunister utan det var en gradskillnad. Det var nästan samma skrot och korn. 16:30 Socialdemokraterna var bara lite mildare i sin framtoning ansåg man. Medan Socialdemokraterna själva anser att kommunisterna är något helt annat än dem. 16:40 Men inför valet 1928 så var, ska vi komma ihåg, Socialdemokraterna mer radikala än de egentligen någonsin skulle bli igen nu. I den här misstänksamma atmosfären så gör Socialdemokraterna det fatala och grundläggande misstaget att slå ihop sina påsar med kommunisterna inför valet. 17:00 Det finns ju ett antal beslut som fattas där man kan ganska tydligt peka på att de spelar sina ideologiska och politiska motståndare i händerna. Och det som du säger att Socialdemokraterna och kommunisterna, art eller gradskillnad till trots, gick gemensamt till val 1928 i form av kartellen Arbetarepartiet som det stod på listerna. Socialdemokraterna var ju ett parti som slet sitt hår i de enstaka fallen där de unga gubbarna som styrde faktiskt hade något hår att slita i. 17:33 På grund av de här minoritetsregeringarna som fanns i Sverige. Socialdemokraterna, de blev ju största partiet. Men ett pyttelitet liberalt parti i mitten kunde vågmästra sig fram i rådande situationen. Detta förbannade system där man ena dagen krokar arm med Per Albin Hansson. Nästa dag med amiral Lindman som riksdagsmannen Oskar Lövgren uttryckte det hela. 17:58 Jag tänker att en av idéerna bakom valsamverkan var att det skulle resultera i fler mandat. Men effekten kommer att bli motsatt i själva verket. Eftersom det ger motståndarna ganska enkel ammunition att skjuta med. 18:12 Apropå radikala idéer så i det här valprogrammet som Socialdemokraterna och kommunisterna hade gemensamt så stod det bland annat då att man skulle överföra egendom i samhällets ägo. 18:25 Det är skogar och det är gruvor och sånt där. Och dessutom så pratar man om att arbetarna ska ha medinflytande på företagen. 18:34 Och förutom allt det här så fanns det ett par andra saker också som man då eldar upp sig över från högerhåll. 18:41 Den socialdemokratiska partiledaren Per Albin Hansson till exempel har ju då vid något tillfälle slängt ur sig att hellre en kommunist än en högerman. Mm. 18:51 Och för högermän så är ju sådana uttalande då som att vifta med kryptonit framför stålmannen ungefär. Det är ju förfärligt naturligtvis. Eller ett rött skynke kanske framför en tjur. Rött såg de i alla fall på alla möjliga sätt. Tänkte jag vara någon form av vits. 19:10 Ja nej det var högst habilt. 19:14 Han var ju ganska frän i vissa uttalanden på den här tiden Per-Albin Hansson. Han kallade politiker till höger för drägg och sådana där ordval. 19:27 Per-Albin Hansson var ju som vi talte om i vårt förra avsnitt om 20-talets politiska cirkus en ganska oväntad partiledare. Framskjutsad i ett parti som i rask takt hade förlorat sin hövding Hjalmar Branting. Och sin hövding på tillväxt, Fredrik Wilhelm Thorsson. 19:45 Rickard Sandler som hade blivit statsminister i den regeringen som sen hade fallit, han var för abstrakt för att vara partiledare. Så det fick bli Hansson lite grann i brist på annat. Men innan Per Albin Hansson har sitt lyckade 30-tal och innan han blir landsfaden under kriget så var han ju mest känd som en politisk slugger. Och han har inte heller kontroll på partiet Per Albin Hansson. 20:13 För ännu någonting som kunde framställas som att partiet rörde sig vänsterut, det var att flera av de ledamöter som hade stuckit till vänsterpartiet eller blivit utesluten från Socialdemokraterna i partisplittringen 1917 välkomnades tillbaka 1926. 20:31 mot Per Albin Hanssons vilja. Zäta Höglund kanske den mest profilerade ibland dessa och Höglund avskydde ju Per Albin Hansson och lyckas kraftsamla som ett exempel här då för att Per Albin Hansson skulle bli av med ordförandeposten i Stockholms arbetarkommun. Partiledaren för Socialdemokraterna kan alltså inte försvara sig på lokal nivå i Stockholm. Det kan ju visa hur, det är inte svajig position han har i Socialdemokraterna här. 21:02 Det påminner ju lite grann om när försvarsminister Peter Hultqvist häromåret förlorade när han försökte bli ordförande för Bålänges arbetare i kommun. 21:10 Det här visste jag inte alls. 21:12 Socialdemokraterna i Bålänge har valt Erik Nises till ny ordförande. Valet till ordförande stod mellan försvarsminister Peter Hultqvist som var valberedningens förslag och Erik Nises som tidigare varit presssekreterare hos statsminister Stefan Löfven. 21:30 Såklart pinsamt för försvarsministern på hemmaplan. 21:33 Något annat som satte känslor i sval, det är ju arvsskatten. 21:38 Ja, förlåt att jag börjar skratta här. Arvsskatten i sig är ju inte så humoristiskt, men jag vet ju att vi ska börja prata om Ernst Wigfors här och det tycker jag alltid är mysigt att göra. 21:50 Får jag fråga, vad är det som är så mysigt med Vigger? 21:53 Vigge är ju både intellekt och känsla samtidigt. 22:01 Han pendlar mellan att ha ganska mycket självdistans och har noll självdistans. 22:06 Nu vet jag att du inte är så gammal men det finns ändå en känsla av ett sånt inslag. Hur mycket nostalgifailing är det i att du gillar Ernst Wigfors? 22:22 Ja, fast jag menar kan man vara nostalgisk till en tid och en person som man aldrig har existerat samtidigt? 22:31 Det kan man väl ändå. 22:33 Jag tittar ju alltid på barnen i Bullerbyn när jag är bakfull och det är för att få markkänning på något sätt att så här... 22:43 Så här kan samhället vara också, lite mysigt och sådär. Och jag levde ju inte på 1920-talet, men när man tittar på... 22:55 Det är filmer som du växte upp med och såg som liten. 22:58 Ja, just det. 23:00 Jag blev ju intresserad första gången för Ernst Wigfors när jag läste ett långt citat som Per-Olof Enqvist hade med i en av sina böcker. 23:10 Och det var ett väldigt vackert citat från Ernst Wigfors memoarer där han går och tittar på träd som slår ut, det är vår. Och han börjar tänka tillbaka på sin barndom och ungdom. Och det är en slags språk som man inte hittar hos så många politiker. 23:29 Och nu är inte varje sida i Ernst Wigfors memoardel i tre delar så levande som just den passagen. Men han har ju skrivit levande om alla de här episoderna i Sveriges 20, 30 och 40-talshistoria. Jag tycker om att gå tillbaka till hans memoarer och se hur han upplevde det själv. 23:49 Det kanske är någon motsvarighet till vad Sissö är för mig då. 23:53 Ja, kanske något sånt ja. 23:55 I alla fall Ernst Wigfors som då hade varit finansminister i den socialdemokratiska regering som hade fallit. Han kom att hamna mitt i valrörelsen genom ett citat saxat från hans motion som förordade en utredning av arvsskatt. Det här var 1928. Och citatet kom att spela en mycket stor roll under valrörelsen. Citatet löd då. Fattigdom fördrages med jämn mod då den delas av alla. Vilket ju låter pålpåtskt va? Det gör ingenting att vi är fattiga så länge vi är fattiga tillsammans. 24:30 Men vad som har skett här är väl två saker. Dels har Ernst Wigfors fortfarande ganska grön i politiken formulerat sig på ett sätt som ger motståndarsidan ett enkelt läge att smäsa ner pingisbollen på hans sida av pingisbordet. Så här borde han ju inte ha skrivit. 24:45 Nej och i den här motionen också så finns det ju som man själv påpekar i memorierna inga skattesatser eller så för hur stora förmögenheter som ska påverkas. Alltså inga förslag överhuvudtaget utan det är ju en motion. 25:03 om ett förslag om utredning av förändringen av varvskatten. Det här menar han själv att det var ett stort misstag. Hade man lagt fram några enkla skisserade idéer om det hela så hade det här tagit udden av de värsta skräckscenarierna som folk kunde måla upp och känna. 25:24 Vad man egentligen har gjort är att ta upp jämförelsen med att smäsa in en pingisboll men det är också att man lägger upp bollen på straffpunkten i fotboll och sen kallar man målvakten till sidlinjen så får motståndarna rulla in bollen i målet. 25:39 Här har Ernst Wigfors spelat det politiska spelet dåligt. 25:44 Men det är ju också ett ful knep från hans politiska motståndare- både högerna och liberalerna- eftersom Wigfors inte menar vad de påstår att han menar. 25:53 Nej, men det är ju det som är grejen. Han bjuder ju på det här eftersom han lägger upp det så här. 25:59 Ja, verkligen. Tar man citatet lite mer i sin helhet så blir det- Välstånd är alltid relativt. Fattigdom och rikedom, umbärande och överflöd- är då inga fasta och oföränderliga kvantiteter- Allt beror här på en jämförelse med hur andra har det. Vilka möjligheter som erbjudas genom storleken av hela produktionsresultatet. Fattigdomen fördrages med jämn mod och den delas av alla. Den blir outhärdlig då den dagligen kan jämföras med andras överflöd. Och om det framstår såsom onödigt, såsom ett tillfälligt resultat av sådana anordningar i samhällslivet som kunna ändras. 26:37 Det är en argumentation som förespråkar rikedomsfördelning och ekonomisk utjämning, såklart. Men det är kanske inte så oväntat från en socialdemokrat. Men den förespråkar ju faktiskt inte fattigdom, vilket var det som Wigfors motståndare ville ge sken av att han... 26:55 argumenterade för citatet är då fattigdomen fördragis med jämnmod då den delas av alla som du sa och det i sig är ju bara någon form av konstaterande motståndaren måste då hävda att hans mål, författarens mål till motionen är att alla ska bli lika fattiga också och det har ni som sagt inte hävdat Och det var ju det de då med stor framgång hävdade att han hade menat. Och det är ju svårt säkert idag med att försöka rädda upp något när man har blivit fultolkad och ett citat yxut sammanhang och sådär. 27:33 Men 1928 kan man ju inte heller göra ett Instagraminlägg och uppmana folk att själva läsa motionen. Det finns ju inga sådana kanaler. Bara vänta här nu, nu har det blivit ett missförstånd. 27:46 Utan då var vi ju, det här fick ju egna vingar och sprang iväg. 27:49 Jag undrar om det är lättare med Instagram och Facebook och så att själv reda ut missförstånd eller om Instagram och Facebook i själva verket ger motståndaren fler chanser att skapa missförstånd. 28:02 Så kan det mycket väl vara förstås. Jag bara försökte sätta mig in i situationen att försöka påverka det här. Ja nej det är klart det kan bli ännu värre. 28:16 Men han gjorde försök, Vigfors, för hans ord användes i riksdagen av motståndarna som bevis på att Socialdemokraternas utjämningspolitik hade avundsjuka som främsta motiv. De fattiga var avundsjuka på de rika. De som inte hade var avundsjuka på de som hade. Och när Wigfors gick upp i första kammaren för att förklara sig så gjorde han det med vad han tyckte var en listig anspelning på första världskriget. Och tyskhatet som han trots sin stora entantvänlighet aldrig tyckte om. 28:49 Man kan inte hata ett Europa till hälften befolkat av tyskar, menar Wigfors. Utan man kan bara skapa system som förhindrar krig. På samma sätt kan ni, menar han, inte hata arbetarna utan måste hjälpa till att skapa system så att konflikten på arbetsmarknaden inte blir farlig. Sen kan ni kalla det citat avundsjuka, det som vi kallar rättfärdighetskänsla, om ni vill. Slutsitat. Och nu kanske Vigfors kliver ner från pulpeten nöjd med sitt arbete. 29:22 Men det tar bara några timmar så står motståndaren i andra kamron och ropar han har själv sagt det! Avundsjukan är en verklighet! 29:30 Ja, det är ju så här politik funkar nu och då. 29:36 Man hittar något som någon har sagt och sen vrider man på den här varv tills det passar en själv. 29:41 Ja, vad ska man säga om det här? Ernst Hygge som var en av statsministererna för Högern tidigare- under 20-talet. Han formade fram sin mest medkännande röst och sa att Socialdemokraterna verkar leva i avundens helvete, stackar. 30:03 Är det synd om dem? Ernst Wigfors som var stridbar, han är förbannad nu. Och han skriver i sina memoarer att beskyllningarna hade gjort honom mycket berörd. Så här står det då. Häftigheten har jag annars brukat reservera för privata sammanstötningar. Men ett par gånger har blodet stigit åt huvudet också i riksdagen. Det ena tillfället var just 1928 då liberalen Jöns Paulsson upprepade gånger envetet kommit tillbaka till vår avundsjuka. Och sen citerar Vigfors då Pålsons anförande i riksdagen. 30:35 Vi har ju sett socialismens väsende och mål. Dess väsen är enligt Herr Vigfors avund och dess mål är lika ekonomiska villkor för alla. Det blir detsamma som lika fattigdom om alla. Om detta har ju Herr Vigfors sagt att fattigdomen kan bäras om den delas av alla. 30:51 Och nu är det riktigt hårt knutna nävar i byxvickan hos Vigfors. Han har nypt sig själv, tänker jag mig, under det här anförandet. Och han kräver replik. 31:03 Han minns. Jag tror jag svarade sakligt på annat som Jöns Poulsson sagt. Men när jag slutligen kom fram till avunden blev det en liten explosion. 31:13 Ja, hur avundsjuk jag än är kan jag inte sträcka min avund så långt att jag avundas till Liberala partiet en sån representant som Herr Poulsson. 31:22 Jag ser framför mig hur han har lutat sig fram över podigt och väst det här. 31:28 Ja, något sånt, det tror jag. 31:30 Han var ju arg här och man kan inte låta bli att tänka också hur de privata sammanstötningarna såg ut när han var arg. 31:38 Ja, när blodet rusade till huvudet. När han på ålderns höst satt och sammanställde sina memoarer var han fortfarande lite nedstämd. 31:49 Han skriver att för den som blivit utrustad med ett normalt mått av mänsklig fåfänga var det en klen förnöjelse av att leende segrare utropas till nederlagets organisatör. Det här var ingen bra valrörelse för Ernst Wigfors. Nu var han ju inte partiledare heller, men... Den där motionen användes effektivt tillsammans med det här valsamarbetet och en del andra grejer. Till exempel att högern lyckades ganska effektivt koppla ihop Socialdemokraternas nedrustning under tidigare regeringar med hotet från Moskva. 32:22 Vi kan inte skydda oss, vilket då menade man vara en medveten grej från Socialdemokraterna. 32:29 Det går halvbra för dem. 32:31 Angående den här kritiken mot att arvskatten syftar till socialisering av samhället så har ju Wegfors också en ganska intressant passage där han använder citat av Per-Albin Hansson. 32:45 Syftet med det är att han vill visa att det inte bara var han, Vigfors själv, som stod bakom den här misslyckade idén med arvsskatten. Men det visar också hur debattklimatet såg ut och hur radikala Socialdemokraterna var, åtminstone jämfört med senare. 33:02 Högerna anklagar alltså socialdemokraterna för att vilja socialisera samhället och socialdemokraternas svar på den här tiden var att ja det är precis vad vi vill och Per Albin Hansson svarar då högermannen Nylander såhär Jag ber att få ge Herr Nylander fullkomligt rätt där vi och nu får man tänka att han pratar skånska också. Vi socialister tror inte att de kan skapa en rättvis ordning med välstånd för alla– –utan att den ekonomiska makten på samma sätt som den politiska flyttas från fåtalet till folket självt. 33:37 Det skulle aldrig falla oss in att fördölja vad som är målet för våra strävanden. Och om Herr Nylander vill ytterligare ha bekräftat att vi till sist syftar till det socialiserande samhället– –så finns ingen anledning för oss socialdemokrater att inte lämna den bekräftelsen– Vad som nu föreslagits är ett första, icke alltför omfattande steg till en utjämning av förmögenheten och till ett åstadkommande av en bättre egendomsfördelning. Apropå det här med arvsskatten, man kan ju komma ihåg att grundidén egentligen är liberal. 34:11 Det är ju John Stuart Mill, den här socialliberalen på 1800-talet som tycker att om man ska ha ett rättvist och liberalt samhälle där alltså alla människor har samma förutsättningar från början och där den som är bäst och skickligast på det den gör lyckas bäst och också belanas mest då måste ju alla vara på ruta ett från början så att säga och då måste man göra något åt det här med att egendom går i arv till folk som inte alls har förtjänat det eller egentligen är ganska krassa Men på den här tiden har det gått något halvt cirkel sen mil kommer de där idéerna. 34:49 Här var man inte så förtjust i den. 34:58 Nu har vi varit ganska noggranna med att peka ut de faktiska problem som Socialdemokraterna har 1928. Valsamarbetet, Vigfors citat och Per Albin Hanssons lite Velja vacklande inställning där han i samma andetag säger att vi vilja socialiseringen av samhället men att det här förslaget är ett måttligt steg eller ett försiktigt steg. Men en viktig sak som har med sig framgent är som Göran Hägg mycket slående uttrycker i sin bok Svenskhetens historia. 35:31 Så länge den ryska kommunismen existerade väckte den fasa i småborgerliga grupper i hela världen. Men i Sverige förenades den också med den endemiska rysskräck som ju funnits och utnyttjats av högern redan på tsartiden. 35:46 Det är ju en väldigt god mylla i Sverige med vår ganska stökiga historia med det stora landet i öster att anspela på ryssar och kommunism samtidigt. Det var ovanligt effektivt just här. 36:05 Inför det här valet så har hagen fått någonting som de inte riktigt haft tidigare, nämligen en stark och driven ungdomsrörelse. Det är då Sveriges nationella ungdomsförbund, SNU, som bildades redan 1915 visserligen. Och då var medlemmarna unga akademiker och gymnasister eller yngre tjänstemän och sådär. 36:30 Sen hade det då blivit en väldigt stor tillströmning till SNU efter 1925 års nedrustningsbeslut. Just det. 36:39 Och på kort tid så växte då förbundet snabbt. I början av 1928 hade man haft 60 lokalföreningar med 6 000 medlemmar. Men under året så ökas det på till 263 föreningar och 25 000 medlemmar. En mindre folkrörelse får man ju säga. Och sammansättningen här var ju ganska heteren när den blev så här stor. Det var allt från jordbrukare till kontorsavställda och tjänstemän och så. Så nu är det många som flockas där under de här fanorna. 37:12 Och i universitetsstäder så var de särskilt stora. Och SNU var ju då i praktiken fristående från Moderpartiet, alltså Allmänna Valmansförbundet. Och de höll absolut inte med högern i alla frågor heller. Det som höll ihop förbundet var önskan om fler sociala reformer. Arbetslösheten bland unga inom medelklassen och bönderna är ganska stor på den här tiden. Då var också stad åt jordbruksnäring ett av förbundets viktigaste mål. 37:46 Det beror på att barn till bönder hade ofta svårt att få jobb. 37:49 Och som du säger, de var ju inte formellt knutet i partiet men de fungerar ju på alla andra sätt som ett ganska klassiskt ungdomsförbund. 37:58 Och de kommer ju in med ung energi, vitalitet och friskhet och allt sånt där. 1928 kanske piken om man tittar på en tabell som mäter hur kul det är att vara med i nationella ungdomsförbundet. För när 30-talet sen kommer och nazismen med det så kommer ju ganska många i förbundet Ställa sig sympatiskt i de idéerna och 1934 så bryter ju högen med Nationella ungdomsförbundet och man gör egna försök att ta sig in i riksdagen vilket misslyckas. 38:30 Men det här är ju innan den utvecklingen verkligen sätts igång. Här är det kul. att vara med i Nationella ungdomsförbundet. 38:40 De har en försvarsvänlig hållning. Inte helt otippat är de royalister. Det är de som binder ihop dem också. Kanske skulle man ha en starkare kungamakt eventuellt, tänker de sig. Åtminstone vill de ha en starkare regeringsmakt. 39:00 Det är en kritik mot 20-talets ganska spretiga och sprittade situation med alla de här kompromisserna bland olika partier i riksdagen som har varit under 20-talet och minoritetsregeringar. Det hade även Socialdemokraterna kritiserat, det vill säga den här minoritetsparlamentarismen som fanns under 20-talet. 39:22 Men där tar likheterna med socialdemokraterna slut i och för sig. 39:26 SNU är motståndare till hela tanken om klasstänkande och klasskamp. Det är inte det som är det viktiga i samhället. 39:35 Nej, det är kungen och bönderna och försvaret. 39:39 Deras roll under valrörelsen är att genom form av ungdomligt svung åt kampanjandet 39:51 Du har dråd! 39:55 Ja, hur vidare de ligger bakom de här affischerna som vi nu kommer in på verkar ju lite oklart. De fick ju då skulden för det här och de var med och satte upp de här affischerna väldigt bäddvilligt och så. 40:12 Stod med penseln och klistret och satte de på väggar och anslagstavlor och allt vad de nu gjorde. Men vem beställde de? 40:20 Det kanske kan återkomma till. Vi kan ju börja med att beskriva vad det här är för affischer och så. 40:24 Absolut. Jag tänkte säga det också innan jag glömmer det. Historikern Gösta Johansson skriver i en artikel i Tidskriven Skandia att Högern tidigt hade utsett just 1928 års andrakammarval, vilket det här är ett val till andrakammaren, till vad han kallar ett ödesval. Socialdemokraterna går omkring och drömmer om egen majoritet. Äntligen ska de kunna få ihop en majoritetsregering och nu kommer samhället socialiseras i mycket högre tempo och det är det här som ska förhindras. 40:56 Om man hade gått till en av det svenska näringslivets giganter, den då ej fallne Ivar Kryger och samlat in bidrag till valkampanjen. Man hade med dessa bidrag som grund startat en sammanslutning, Unitas kallad, som skulle främja borgerlighetens valkampanjer. Enligt Johansson fanns en miljon kronor till förfogande. Det är drygt 30 miljoner med dagens penningvärde. Så det fanns en sorts kraftsamling. 41:28 ifrån borgerligheten, framförallt ifrån de konservativa inför 1928 att nu bryter vi vågen. 41:37 Ja, alltså att de höll ihop kanske också underlättades av att socialdemokraterna och kommunisterna samarbetar. Man märkte att här måste vi också hålla någon form av enad front. Det är bara det lilla liberala partiet som avviker lite grann genom att kritisera Det andra Liberala partiet, de frisinnade. 41:55 Man älskar ju Liberalerna ändå, då som nu. 42:00 Varje röst på de folkfrisinnade kan premiera odugligheten var Liberalernas parol. Så under tiden som vänstern och höger sitter och kastar skit på varann så sitter ett litet Liberalt parti i mitten och de största förändringarna de kan hitta det andra Liberala partiet som de bara för några år sedan satt ihop med. Det är ju komik på något sätt. 42:24 Och där de tycker precis samma sak om nästan allt förutom nykterheten och kanske lite grann frikyrkligheten. 42:35 Apropå nykterheten så hade det förekommit valaffischer tidigare och särskilt under den här folkomröstningen där det också fanns slagkraftiga illustrationer. Nu har vi pratat om de här kräfterna. 42:50 Ja, de krävar dessa drycker Daniel. 42:51 Det är väl tredje, det är helt oerhört. 42:54 Det är tredje avsnittet under det här året som den här affischen dyker upp nu. 43:00 Vi har fastnat lite i 1920-talet. 43:05 Det är fulla familjefäder och allt möjligt som är uppmålade på de här affischerna. Det funkar ganska bra, men i vanliga riksdagsval hade inte affischer funnits särskilt mycket tidigare eller tidigare. 43:20 Efter heller för den delen, för i riksdagsvalet 1924 så var de rätt trista egentligen. Det var alldeles för mycket text som få väljare orkade läsa och ännu mindre kommer man väl ihåg något av de där budskapen. Så det behöver ju vara väldigt korta... slagord och gärna målningar eller bilder på de här affischerna för att det ska funka och i valet 1928 så blev det ju någon form av startskott för just sånt här effektiva, enkla valaffischer ofta med teckningar. 43:53 På en intensivt röd bild föreställandes kosaker som plundrar ett litet jordbruk kan man läsa Du som röstar på Arbetarepartiet röstar på beslagtagande av enskild egendom. Du blir av med dina sparade slantar. 44:08 Nu har du kommit in på de här fischerna som inte har någon avsändare. 44:12 Ja, den är ju tydlig. 44:14 Ja, det är vi nu. Men det här är inte en officiell affisch från Allmänna valmansförbundet. Utan det är ju en av de här som dyker upp utan avsändare. Allmänna valmansförbundet hade ju egna också. 44:32 Naturligtvis. Och i Carl Grimberg ser vi det. Svenska folkets underbara raden. Så finns ett stycke om valet 1928. Och det är inte... 44:43 Det är Grimberg själv som har skrivit den här sista boken. Det är en lektor, Sven Eriksson, som har komponerat ihop mycket. 44:51 Förtjänar det vignetten då när det inte är Grimberg som har skrivit det? 44:56 Jag vet inte. 44:58 Jag kanske. 45:01 Vad säger Grimberg? Vad säger Grimberg? 45:04 Vad säger vi mest? 45:09 Sven Eriksson har också haft Alf Åberg hängande över axeln för att undersöka om det här verkligen är bra skrivet och stämmer. 45:18 Det står då bland annat så här. 45:43 En annan återgav en karta av Nordeuropa där den ryska gränsen som en bred blodström ram ned i Mellaneuropa. Skall kulturgränsen flyttas längre västerut? 45:54 På en tredje affisch såg man en givig hand i röd skymning sträcka sig mot Stockholms stadshus. Skydda edra kulturvärlden mot det röda våldet. Och det här är ju då de som är officiella men sen har vi de här som då har uppmärksammats bra mycket mer och som nämns i nästan varenda historiskt översiktsverk egentligen. Och det är ju till exempel den där du sa innan. Men här har vi då alltså affischer där man egentligen inte vet var de kommer ifrån. 46:25 Förutom att det är då ofta SNU som har hjälpt till att sätta upp dem. 46:31 Och budskapet är ju vad som kommer hända om man röstar på arbetarpartiet. 46:37 Och det sammanfattas så här i underbara öden. Bland dessa jämförelsevis lågmälda affischer, alltså de tidigare, uppenbarade sig plötsligt andra, hänsyslöst agitatoriska, som verkligen förmådde spela på känslostängarna och just därigenom gjorde epok i vår politiska propagandashistoria. 46:57 Just det. 46:59 Som den med ryska soldater beväpnade med röda fanor och piskor där man kunde läsa en var som röstar på Arbetarepartiet röstar för Moskva. Den är också tydlig piskan där tycker jag. Det är väldigt tydligt bildspråk. 47:14 Ja det är ju ganska grova och skäggiga och baska personer ofta då med kommissariemössor så att man verkligen ska förstå var de här kommer ifrån. 47:27 Jag kopplar den här typen av bilder annars till första världskrigets propaganda. Där britter utmålar tyskar som hunder och skurkar och samma sak från tyskt håll där man ser brittiska sjuksköterskor hälla ut vatten på marken framför törstande tyska soldater. 47:47 Alltså ganska tydlig propaganda målad i ganska elak stil. 47:53 Och den som allra mest påminner mig om den typen av propaganda- det är ju den affischen som är riktad till Sveriges alla kvinnor. Och jag läser gärna Häggs utmärkta beskrivning av den här affischen. 48:04 Mest gripande var den bilder kosaker och grovlämmade arbetare- håller aktion på tillfångatagna kvinnor- som tydligen ska våldtas. Texten löd. Sveriges kvinnor, en var som röstar på Arbetarepartiet, röstar på familjebandens upplösning, barnens förvildning och sedernas förfall. 48:24 Och affischen använder ganska typiska stildrag. Kvinnorna är ljusa och späda. Oskyldiga madonnor i typiska 20-tals frisyrer. Plågade. Det är lite så här Jesus på korset-stil över dem. Medan kosaken och arbetarna är, precis som du var inne på tidigare, mörka och de har överdrivna ansiktsuttryck. Lite primitiva. De ser enkla ut. Drivna av sina lägsta instinkter. 48:53 Ja, om man ska fortsätta på Hägg så skriver han också. 49:19 Är det lagligt idag? Det där har jag funderat på. 49:23 Inte en aning. 49:24 Det kan ju poängteras som Niklas Ekdal, Lennart Ekdals kusin- gör i sin bok om Per Albin Hansson i serien Svenska statsministrar under hundra år- Att den här typen av rysskräck som propagandan hämtar sitt bränsle ur, den har förekommit både före och efter historien. Stackars Carl Staf, liberal statsminister, han fick ju finna sig att hans villa kallades för ryska villan eftersom det insinuerades att han hade tagit pengar från ryskt håll. 49:54 Olof Palme fick utstå liknande behandling under ubåtarnas 1980-tal. 50:00 Sverige har, som jag nämnde tidigare, den här positionen där det funkar rätt bra på att anspela på hotet från öster. 50:08 Men jag tycker dock att det verkar vara mer effektivt när det också slår mot vänster. För det har ju gjorts vissa försök under den här valrörelsen. Jag tänkte läsa ett citat från Anders Ygeman, Sveriges migrationsminister. I alla fall är han fortfarande det när det här avsnittet spelas in. Eventuellt är han också fortfarande rädd för vatten, det vet vi inte. 50:27 Det är det man verkligen vill veta egentligen. 50:29 Ja, det är flera frågor som hänger där i luften. 50:33 Han säger apropå att Sverigedemokraterna har fört fram krav på ett samordningskansli för ett eventuellt regeringssamarbete med Moderaterna och Kristdemokraterna. Ygeman säger... 50:46 Jag känner då inte till något annat parti som haft så många kopplingar till Ryssland och Putin som Sverigedemokraterna. Det här är exceptionellt. Hur säkerställer Kristersson att den här typen av figurer inte blir SD-tjänstemän i till exempel Försvars- eller Justitiedepartementet och fått tillgång till all den känsliga information som det innebär? Det måste han redovisa för väljarna före valet. Citat från Göteborgsposten. Och det finns ju också SD-representanter som har haft just sådana kopplingar till Vladimir Putins Ryssland. 51:19 Gjort studieresor och hyllat Putin i största allmänhet. Och vi befinner oss i ett läge där antipatin mot Ryssland är mer påtaglig än vad den har varit på mycket länge. Men ändå verkar det inte riktigt bita. Det här är ju inget angrepp som har märkts under valrörelsen. Så antingen så är det något i just den här tiden eller så funkar det sämre när det också slår mot höger. Jag vet inte. 51:45 Men är analysen att Ygeman lider av rysskräck också förutom baterskräck? 51:54 Ja, kanske det. 51:56 Jag tror mer troligt att Ygeman bara försöker ansluta sig till den långa stolta raden av svenska politiker som försöker använda rysskräcken för att få motståndaren att se ut som ett icke-valbart alternativ. Just det. 52:12 Vem var då ansvarig som sagt för de här affischerna 1928? Ja, åtminstone så anklagade ungdomsrörelserna till vänster, de till höger, det vill säga SNU för att ligga bakom det här. Och man kallade det för boskapstjuvs och kvinnorskändare affischer. 52:31 Jag ska säga att jag är inte tvärsäker på om det finns någon hypermodern forskning som är säker på att det var Sveriges nationella ungdomsförbund som låg bakom. De själva nekar ju till det här då. Och i en riksdagsdebatt året efter så förklarade högermannen Otto Gerte att de här affischerna hade kommit till på, citat, privat initiativ. Och att de var viktare mot bolshevikerna i Ryssland, hävdade han. 53:02 Vilket i och för sig låter lite märkligt för att det var i Sverige val till riksdagen. 53:07 Ja, och de är ganska tydliga i att peka ut Arbetarepartiet också. 53:12 Ja, det är de i alla fall. Socialdemokraterna hade beklagats över att Hagen hade använt amerikanska metoder. 53:21 Det här tyckte Hjärtat att de kunde skylla sig själva över eftersom det var de som hade börjat använda affischer. Så det var en debatt om de här affischerna året efter. 53:31 Och i svenska folkets underbara öden så avgörs den här ansvarsfrågan för affischerna så här. 53:39 Vittnesbörden tyder på att det beställts, betalats och distribuerats av någon kapitalstark antikommunist utan att den ansvariga högerledningen hade något därmed att göra. 53:52 Och så var det förmodligen faktiskt. Och jag tror inte heller att SNU hade resurser att ta fram det här egentligen. Men däremot distribuerade de ju affischerna förstås gladeligen. Men återigen, jag har inte läst någon modern forskning på frågan. Men ganska slentianmässigt brukar de få skulden för det här. 54:17 Vad var det för mörk eminens som betalade och tryckte upp affischerna? 54:21 Det är ett ganska värderande ord från digitalen. Det är någon som inte gärna vill skriva under i alla fall. 54:35 Vi har en kort rubrik här som heter valrörelsen 28 övrigt. Det hör inte så mycket med själva berättelsen om det här mycket skitiga och elaka valet utan det är mer annat som hände. Arvid Lindman, högerledaren, han turnerade runt i ett flygplan. Han hade ingen partiledare gjort före. 54:53 Nej, det är ju intressant kuriosa. Annat som hände, man införde elektriska högtalare så att stora folkskaror skulle kunna höra allt som sades. Är det din tur? 55:04 Ja, jag har en tredje också. Även från socialdemokratiskt håll försökte man sig på att angripa motståndaren. Valfilmen Vårt land är ditt, en sederlärande berättelse producerades. Jag har suttit och tittat på den på Svensk Filmarkiv. Den är 37 minuter lång och delvis animerad. Första 10-15 minutrarna är animerade. Det skulle jag säga är den bättre halvan av filmen. 55:28 En 37 minuter lång valfilm. 55:30 Ja, men på den tiden var ju fortfarande en rörlig bild nytt och käckt. Jag tror inte att man behövde oroa sig över att det här kommer folk inte orka titta på. 55:42 Nej, just det. 55:43 Animationerna rör sig i väldigt långsamt tempo också. Det är, för en modern människa, man får kämpa lite grann för att inte plocka upp mobilen. Men jag gjorde det. Den här animationen handlar bland annat om två tvillingar som råkar hamna i olika hem. Det är storken som klantar till sig där. Ett rikt hem och ett fattigt. Och trots lika begåvning och lika ansträngning lever den ena i överflöd och den andra i fattigdom. 56:10 Ja, det är ju en sorts ideologisk poäng, ungefär som det är med arvsskatten där. Men mest känd är filmen för en ganska elak gestaltning av statsminister C.G. Ekman, liberalen, som avbildas som en stor och tjock figur. Han ser ut lite grann som Jabba the Hutt från tredje Stjärnornas krig-filmen. 56:32 Den fattiga stackaren, den här arbetaren, han går till Ekman för att få hjälp. Han behöver ju ett jobb. Och Ekman, han försöker då tvinga honom att arbeta på en blockerad arbetsplats. Gruvan i Stipa, som vi talade om i vårt förra politik på 20-talet avsnitt. Och när arbetaren vägrar så tvingas den här arbetaren ner i ett hål i marken av den enorma ekman. Men han har en tumme som växer så att tummen är större än arbetaren så trycks arbetaren ner i ett hål. 57:06 Den som icke vill arbeta ska heller icke äta, står det. Och det är väl kanske inte kosaknivå på det men det är ganska elakt. 57:14 Ja, det är ganska elakt. De borgerliga kommer alltså att vinna. Det kan man ju slå fast åtminstone. 57:22 Och Socialdemokraternas efteranalys är ju att det var ett stort misstag att blanda ihop sig med kommunisterna. Det fanns ju många anledningar säkert till att de förlorade valet. Affischerna kan ha bidragit. Det skulle jag väl ändå tro att de gjorde eftersom det var en ganska stor chockverkan på de där affischerna. Men också arvskatten spelade förstås roll. Folk blev oroliga. Och sen har vi Per Albin Hanssons uttalanden. Kors och tvärs som verkade lite oroväckande och smaklösa. 57:58 Så socialdemokraterna ändrar efter den här tonen i politiken och debatten. Klass, kampsetoriken kommer att tonas bort. Mer och mer är nästan helt... 58:10 För nu måste man då övertyga medelklassen och bönderna om att börja rösta på socialdemokraterna. Och då måste man skrota de här marxistiska parollerna tänker man. Och det är det man kommer försöka göra mer och mer under 30-talet. 1928 är då ett avvikande radikalt valår ur socialdemokratiskt perspektiv egentligen. Nu blir det kompromiss och folkhemsideologi framöver. 58:35 Bengt Schillerqvist är citerad i Ekdals bok och Schillerqvist tillskriver nederlaget till stor del till just Per Albin Hansson som försökte med konststyket att både äta kakan och ha den kvar. Med de här citaten om hellre kommunisten högerman eller medgivande att vi syftar till socialiserade samhället. Och att det rimmade väldigt illa med de här ständiga nedtoningarna av effekterna av deras motioner. Arvskatten skulle icke vara alltför omfattande och så vidare. Och i en annan tid eller om det hade varit en annan person så hade han nog inte fått sitta kvar i partiet. 59:15 Men han lyckas istället använda det katastrofala valet för att kraftsamla i avhandlingen Socialdemokratins dominans av Torsten Svensson som är refererad i Per T. Olsons bok om svensk politik. Så står det just det som du var inne på att det här partiets dels radikala men framförallt oklara linje ersätts efter av den här folkpartiprofilen. Och en mycket tydligare antikommunism. Det är ju faktiskt till och med så att det verkar som att Per Albin Hansson försökte få till en regeringssamverkan med liberalerna. 59:49 Efter att den högerregeringen som kommer tillträda hade fallit. Så att efter 28 så blir det Per Albin Hanssons parti. Och från 32 när han krokar arm med bondeförbundet. Då börjar ju Per Albin Hansson epoken av svensk politik. Men här är den alltså stora förloraren. 67,4% av alla röstberättigade i Sverige hade röstat. Det var en stor ökning från tidigare val då man hade legat på dryga 50%. 60:18 Högern hade ökat med åtta mandat. De hade nu 73 andra kammarmandat. Bondeförbundarna gick plus fyra, stod nu på 27 mandat. Sämst när det kom till mandaten hade det gått för Socialdemokraterna som backats från sina 105 mandat till 90 mandat i andra kammaren. Och alla de här dramatiska förändringarna innebär... 60:44 Ingenting parlamentariskt. Den socialistiska vänstern och den borgerliga vänstern, liberalerna, hade fortfarande en majoritet i båda andra kammaren och i utskotten. Så är man sittande statsminister och heter C.G. Ekman kan man alltså när valresultatet bassoneras ut sitta och tänka Jag har ju varit statsminister i en riksdag med precis den här dynamiken. Är det inte så att jag då borde fortsätta vara statsminister även efter valet? 61:10 Jag tar min stora tumme och så trycker jag på ja, jag tillträder-knappen. 61:16 Exakt. Det är ju inte alls självklart att det ska bli en högre regering som tillträder. Allmänna valmansförbundet är även tillsammans med bondeförbundet i minoritet. 61:27 Att det blir en ny regering kan man förklara på olika sätt. Men det är extra intressant tycker jag att se hur kungens inflytande spelar roll. 61:37 Liberalerna hade ju, som vi tjatar om, splittrats över nykterhetsfrågan, huruvida man skulle fortsätta att driva den här frågan även efter folkomröstningen eller inte. 61:47 Men de frisinnade, där statsminister C.G. Ekman bossade, och Liberalerna, de hade ju ingått i regering tillsammans. Och Liberalerna, det var inget stort parti, fyra mandat både före och efter valet. 62:02 Men man hade ett prekärt problem i Liberalerna. 62:07 Deras partiledare, Lövgren, hette han. 62:11 Eliel, Eliel? Eliel kanske. 62:14 Han var en erfaren politiker som bland annat hade representerat Sverige i nationernas förbund. Och han hade varit den självklara utrikesministern i C.G. Ekmans regering. Problemet som Lövgren hade, det var att liberalerna hade så lite att sätta emot de frisinnade med sina fyra mandat. Så att... 62:35 Man hade svårt att få igenom sin egen liberala politik. Och då, som nu, så fanns det en stark liberal press, framförallt i huvudstaden, som hela tiden gav Löfgren skit för det här. Han var ekmansgisslan, kunde vi läsa i Dagens Nyheter 1926. Oklart hur mycket politik man egentligen kan vänta sig att få igenom, jag vet inte. Men det var tufft för Löfgren. 63:00 När det så var dags för andra kammarvalet 1928 så formerades ett motstånd mot Lövgren i Stockholm där huvudstadens mest intryckesrika liberaler förhindrade att partiledaren fick stå med på deras lista. Så utrikesministern som vid den här tidpunkten var likadela ledsen och stridbar. Han beskrev det välfunnet som att han föredrog schavotten framför silkesnöret och valde därför att kandidera till riksdagen på en särlista. 63:32 Det här är ju ändå en utveckling som får dagens liberaler att framstå som enade och väloljade. 63:37 Nu bråkar man ju bara om huruvida den energipolitiska talespersonen får åka buss med den sverigedemokratiska talespersonen eller inte. Då bråkade man om huruvida partiledaren skulle få stå på listan eller inte. 63:52 Det hela slutar med att lövgen inte tar sig in i riksdagen. Och nu sitter alltså C.G. Ekman med en regering där utrikesministern inte har en riksdagsplats. 64:02 Dessutom finns det i regeringen ytterligare två statsråd som ser Löfgren som sin kille. Jakob Pettersson och Ernst Lyberg som vill avgå när Löfgren inte kan sitta kvar. Det här luktar regeringskris. 64:16 Det luktar regeringskris. Det kommer snart börja stinka regeringskris. 64:20 Gösta Johanssons tes i sin artikel är att kungen, Gustav V, i ett tidigt skede kommer att börja verka för att den sittande regeringen ska avgå och att en högre minister under Arvid Lindman ska tillträda. Det här är helt eller delvis regisserat av Arvid Lindman själv som då ska ha fungerat som en inkonstitutionell rådgivare till kungen, menar Johansson. 64:44 Menar Johansson, ja. 64:45 Ja, för jag är inte säker på att hans bevisning skulle leda till en fällande dom i domstol. Men det finns ju en del märkliga saker som sker, får man ändå säga. Redan innan valet hade man inom regeringen diskuterat hur man skulle agera. Eftersom man var en liten minoritetsregering fanns flera representanter som tyckte att oavsett valresultat så avgår vi. Sen kan vi prövas igen om kungen tycker att vi ska prövas igen. 65:10 Men Ekman tyckte inte att det var en bra idé. Nu sitter vi ju här. 65:15 Jag har ställt in stolen så att den passar mig. 65:18 Jag har min penna på plats på skrivbordet. Vi kan gott sitta kvar, det tycker jag. Men att de skulle sitta kvar förutsatte dock att ingen regeringsombildning skulle behöva ske. Och nu har vi en situation då en regeringsombildning nog trots allt behöver ske. För vi har ingen utrikesminister och vi har två ministrar till på väg bort. 65:39 Mm. 65:40 Kungen har varit på något av sina residenser utanför huvudstaden och han är tillbaka den 24 september då det är dags för konsälj. Han sitter med regeringen och diskuterar massa olika viktiga frågor. Konsäljen pågår. 65:56 Slutligen så frågar kungen, regeringen då? Hur blir det med den? 66:00 Vad har de pratat om innan? 66:03 Vet inte. Vad pratar man med kungen om? 66:07 Är inte det som är hela poängen att de ska veda ut hur det blir med regeringen? 66:12 Till sist måste Gustav V till en nervös fråga hur blir det med regeringen? 66:17 Ekman försöker vinna tid genom att säga att det kan vi inte prata om nu. Det här är på tok för tidigt in på valet. 66:24 Men Gustav V försöker insistera att, fast snarare är det nog bättre än senare tycker jag ändå. Och så frågar han, en borgerlig samregering då? Det vore väl inte sämst? Det är mina ord, inte hans. Gustav V uttryckte sig med lite annan prosa, men andan är korrekt skulle jag säga. Problemet är att absolut ingen inom varken de frisinnade eller de liberala är intresserade av detta. De samarbetar gärna med höger i vissa frågor men deras regeringsalternativ är ju ett vågmästaralternativ som förutsätter att man i vissa frågor gör upp med höger och bondeförbundet och i andra frågor gör upp med den socialistiska vänstern. 67:04 Annars vill man inte vara med. 67:06 Och C.G. Ekman han kämpar för att sitta kvar. Han lirkar med sin riksdagsgrupp på olika sätt. Samtidigt som någonting lite märkligt sker. Kungen kallar det konsultativa stadsrådet Ribbing till sig för att diskutera regeringen. Och enligt anteckningar ska kungen ha frågat Ribbing om det inte vore bäst att citat rensa luften. Alltså att regeringen avgår. Och när Ribbing svarar. 67:30 Ja, kanske det. På den frågan så ska kungen ha bett Ribbing att hävda sin mening för Ekman eftersom han, citat, själv ej vilja säga något därom till statsministern som lätt kunde missförstå det. 67:43 Missförstå? Han vill inte att statsministern ska tro att han vill avgå fast det är egentligen det han vill. 67:51 Ja, precis. Och det är ju regeringschefen som ska fatta beslut om han avgår eller inte egentligen. Och framförallt ska inte kungen kalla en annan minister och be honom prata med Ekman. Så det är väl flera saker som är lite uppseendeväckande där. Johansson skriver också att en annan väsentlig fråga är om initiativet i samtalet med Ribbing var konungens eget eller om uppslaget tillhandahölls majestätet. 68:18 För han menar ju i sin text att kungen låter sig påverkas av icke-konstitutionella kontakter med högern. Och ur det perspektivet blir varje aktion som kungen gör som inte är helt i linje med den parlamentaristiska andan suspekt. 68:33 Kort och gott på svenska. Arvid Lindman ska ha viskat till kungens öra. Få Ekman avsatt nu, ungefär. Och då har... En metod varit att föreslå en borgerlig samregering som både kungen och Lindman egentligen vet att det vill inte liberalerna här. 68:51 Exakt. Och sen dra in den här vibbing i intryggen också. Vad man lite grann kanske inte hade räknat med, eller jag vet inte, eller hade man räknat med det kanske snarare, att vibbing skulle springa till Ekman och säga det här? 69:04 Ja, men det hade man väl räknat med, eller? Han får ju uppdrag att prata med honom om det. 69:10 Men att säga att det var kungen själv som hade... 69:14 Det är lite oklart. 69:16 När de här idéerna om en borgerlig samregering faller så dels är kungen lite irriterad. I uppretad ton ska han beklagas över avsaknaden av statsmannaregenskaper inför C.G. Ekman. Och kallar det sorgligt när partiintressen sätts före landets väl. Vilket får Ekman att brusa upp och säga att det är just landets väl som dikterar mina beslut. Den 29 september fick amiralen Arvid Lindman uppdrag att bilda regering. Någonting som han gör i rekordhastighet vilket är ännu ett indicium så får Johansson att misstänka att högern i själva verket var förvarnad. 69:52 Men det finns också logik i att Lindman fick bilda regering. 69:56 Inte minst stöddes det av Per Albin Hansson som tyckte att en högerregering ur parlamentariska synpunkter var en riktigare och bättre lösning än sin närmaste föregångare. Vilket dock inte säger mycket. 70:09 Nu kanske någon frågar sig vad är poängen med att lägga så mycket energi på att förklara en liten skum regeringsbildning från sent 20-tal. Men jag tycker ändå att det är intressant att vi är tillbaka i en situation som vi hade det första decenniet efter den allmänna och lika rösträtten. För när vi kommer in på 30-talet... Och Socialdemokraterna kohandlar med BF. Då har vi stabila regeringsbildningar och en annan era av svensk politik. Och är man lite generös kan man ju påstå att den eran har gällt fram tills alldeles nyligen. 70:41 Nu är vi i det kraschade decemberöverenskommelsen alltså. Januariavtalens era. Regeringsbildningar är inte längre självklara. De är stökiga. Och historien visar ju oss att det här är faktiskt inte unikt för vår tid. 70:55 Det är precis det den här historien visar. 70:59 Det är ju också i det här sammanhanget som Gustav V brusar upp och jag smäller igen sitt bläckhorn inför en förvånad konstellation ministrar. 71:17 Det är den episoden du drog i avsnitt 400 för Herman Lindqvist. Vilket Johansson också menar var ett indicie för att Lindman låg bakom påverkan av kungen. 71:32 Att han var sugen på regeringsmakten. 71:34 Ja, just det. 71:35 Grejen är väl den att regeringar som tillträder efter stökiga regeringsbildningar, de är väl ofta ganska svaga. Det behöver ju inte vara så, men vi kan enkelt hitta sådana exempel. Regeringen Lindman 2 är ju ingen stark regering. Amiralen, han blev statsminister för andra gången. 71:54 En... Jovial och entusiasmerande partiledare som trots att han var högerman på 20- och 30-talet hade tydliga röda linjer för att använda ett modernt begrepp mot både nazism och fascism. 72:07 Under hans korta andra tid som statsminister så kallade han till 28 års arbetsfredskonferens. En slags föregångare till det saltsjöbadsavtal som tio år senare skulle möjliggöra den svenska modellen. 72:21 1935 när han lämnade riksdagen så ställde sig Per Albin Hansson upp och skickade ett ärligt tack över stridslinjerna. Det var inte tomma ord utan Lindman var uppskattad och omtyckt. 72:34 Men han går ju inte ihop med C.G. Ekman. 72:40 Ett citat från den svenska historien del 14. 72:44 Det lyder så här. Någon verklig personlig kontakt mellan den glade utåtvände amiralen och den dystre nykterhetsledaren fanns inte. 72:54 Nej. 72:56 Och det är ju ett problem när man har en minoritetsregering som hela tiden behöver stöd från de här liberalerna för att överhuvudtaget kunna få någonting gjort. 73:06 Det fanns ju fler problem som skulle uppdagas under den här korta mandatperioden. Till exempel en viss börskrasch borta i USA. Just det. Och i Sverige också en sparebankskrasch på våren 1929 som ledde till att finansministern fick avgå med buller och bång. 73:24 Och Lindman är ju konservativ och därmed protektionist och det svenska jordbruket hade utsatts för en rejält hård konkurrens från USA, Tyskland och Polen. Och Lindmans förslag är ju då att vi upprättar lite jordbrukstullar här och det tyckte inte Ekman om och inte Socialdemokraterna och så sköt man ner det här förslaget. Istället gick då Ekman och de frisinnade med på någon slags inmalningstvång. 73:56 Vilket betyder då att man vid kvarnarna måste blanda in en viss mängd vete när man gör mjöl. Som kom från Svärvje då. 74:05 Och då blev det inmalningstvånget som gällde istället för tullarna. Men det här var ingen braksuccé för Lindman ändå och han tvingas avgå lite grann på grund av de här jordbrukstullarna. 74:19 Det är väl återigen som i vårt förra avsnitt där C.G. Ekman spelade huvudrollen. 74:25 När han har chansen att fälla en regering, han darrar ju inte på manschetten. Det är ju det som är vågmästarpolitiken. Här kan han fälla Lindman på skyddstullarna. Då gör han det. 74:38 Med tanke på hur jobbigt det är att vara statsminister under den här perioden så tänker Lindman att den här positionen lämnar jag med varm hand över till C.G Ekman som han föreslår. 74:54 Just det. Ekman tar över regeringsansvaret och hur det går är faktiskt en helt annan story. Den kanske kommer in i bakgrunden när vi gör avsnitt om skotten i Ådalen eller krygerkraschen. 75:06 Göran Hägg skriver i alla fall så här. Sommaren 1930 efterträddes den gamle, slagfärdige och på sitt sätt folkkäre amuralen av den impopuläre, totalt humorfrie men politiskt finulige C.G. Ekman. Denna gång enbart stöd på de frisinnade med 53 av riksdagens 380-mandat. 75:27 Och det är kanske en annan historia som sagt men det kommer ju bli en stor succé nu i rollen som statsminister för Seger Ekman. Allt är tipptopp och kommer rulla på finfint. Han har precis blivit kompis med en framgångsrik herre som heter Iva Kryger också. Så vad kan gå fel då? 75:48 Allt skulle det visa sig. 75:50 Ja, men det är ju då en annan historia. 75:52 Det här har varit berättelsen om en ökänd och omtalad svensk valrörelse, Kosakvalet. Ett begrepp myntat av Per Albin Hansson för övrigt, ska vi komma ihåg. 76:03 När han använde Kosakvalet för att styra om kosan i sitt eget parti. 76:10 Hur den här valrörelsen slutar, antingen vet ni redan det om ni lyssnar på avsnittet i efterhand eller så får vi se det under kommande timmar, dagar och veckor. Jag och Daniel, vi är tillbaka nästa söndag. 76:24 Ja, och då har jag placerat min monockel i någon liten ask till nästa val. Och så får vi se hur det går den här gången som sagt. 76:33 Ja, får vi se vad det blir för valrörelser vi pratar om om fyra år. 76:38 91 kanske. Vem vet? 76:42 Det återstår att se. Men för den här gången tackar vi så mycket för att ni har lyssnat. Och så hörs vi inte om fyra år men om en vecka. Ha det bra tills dess. Hej då med er. Hej hej.